Konsten
att njuta av livet
Ingen vettig människa ger sig i kast med att tala om för andra hur de
skall njuta av livet eller ens varför, eftersom det den ene njuter av, t ex
surströmming, bara är en plåga för den andra och eftersom den högsta
njutningen är att själv få avgöra av vad man skall njuta och när. Endast
barn eller personer med storhetsvansinne kommer med konkreta förslag. Om man är
gammal, kines och eller filosof eller skriver skönlitteratur kan man dock ibland
vara ursäktad om man har synpunkter i frågan. Denna avhandling kommer således
att hålla sig helt på den vetenskapliga, beskrivande nivån.
Konst är någonting
som man först lär sig efter lång övning om man har särskilda talanger.
Njutning är varje verksamhet eller förnimmelse som ger upphov till lust. Att
njuta av livet är alltså ingen konst.
Olust, lust och därmed förmågan att njuta
har tvärtom funnits hos oss redan på amöbastadiet.
Amöbor och toffeldjur njuter säkert, fast de
sannolikt inte vet om det. Jag vet inte hur en amöba gör då hon njuter, men
att min katt gör det av och till det är jag säker på.
Bild av sannolikt omedvetet njutande amöba
En stor del av den uppfostran och utbildning vi får
går ut på att med hjälp just av belöningar och bestraffningar dämpa
vårt beroende av lust-olust som enda drivkrafter för vårt
kortsiktigare handlande och sålunda göra oss bättre anpassade till en
planerad social tillvaro, okänd för amöbor och bakterier. Dvs att göra föga
njutbara saker som vi egentligen avskyr. Dvs att lära oss att stiga upp på
morgonen för att vara nyttiga, att arbeta i stället för att bara titta på
video och äta plockgodis i sängen. Detta, lär man oss, för
att vi skall kunna äta desto mera plockgodis
och se video även nästa vecka. Dvs
att bli sociala och sk moraliska varelser.
Lust och olust är nödvändiga både för individens överlevnad och släktets fortbestånd Nedan ett tragiskt exempel på en person som exempelvis inte känner olust av att sitta på en glödhet kamin och därför troligen går under som individ - eller åtminstone blir oförmögen att
fortplanta släktet▼
Ja, lust och olust känner vilket kryp som
helst. Och njutning förstås. Inom djurriket finns det verkliga
experter på området:
Från djurriket är det förstås ett enormt
utvecklingssteg till de högre njutningarna hos
Människan.
Exempel på avancerad fysisk (medicinskt tveksam)
njutning : ▼
Nedan: Exempel på
avancerad kulturell
njutning ▼
Alla njutningar är självfallet inte lika
bra:
i synnerhet i jämförelse med den rent själsliga njutning,
som skapande intellektuell aktivitet kan ge:
Exempel på denna form av njutning nedan!
Bild av Kattomaten "Nutte" uttänkt
för
att katten varken skulle svälta eller föräta
sig medan ägaren är borta. Tyvärr
fungerade den aldrig, eftersom även
katten visade sig förmögen
till kreativt tänkande.▼
Förmågan att njuta av livet är således
medfödd och livsnödvändig för individ och släkte. Även om vissa djurarter,
t ex bina drivit sin arbetsdelning så hårt att vissa individer (drottningar
och drönare) tar hand om merparten
av njutningarna medan arbetsbina (sterila honor) sliter ihjäl sig på några
veckor. Bisamhället har stundom även
i läroböckerna ansetts förebildligt för oss människor, huvudsakligen dock
av vårt samhälles drottningar och drönare!
Titeln på denna avhandling påminner om titeln på en bok, författad
av just gammal kinesisk filosof som var populär i min barndom, Lin
Yutang. Jag minns att jag bläddrade i den. Det som grep mig djupast var
hans mycket sensuella skildring av hur man bäst vilar middag: man skall ligga i
en mycket mjuk säng på sidan (man fick välja vem man ville) och ha massor med
kuddar under huvudet så att det stod på rät linje med kotpelaren. Man skulle
ha tyst och svalt i rummet. Antagligen skulle man först ha intagit en läcker
sjurätters kinesisk måltid som ens fagra, goda och trogna konkubin tillagat åt
en.
Det var uppenbarligen en bok för folk som hade tid att vila middag, som hade ett eget rum utan skrikiga och snoriga barn i. Och som, om också de inte hade tillgång till någon matlagningskunnig konkubin åtminstone kunde ligga på sidan utan att få värk i axeln eller hjärtklappning. För övriga blev det nog att läsa boken pornografiskt.
Korrekt position vid middagslur enl Lin Yutang ▼
Sådär
fyrtio år senare läste många av oss en bok som egentligen hade ett liknande
ärende: Om Tid av Bodil Jönsson,
superkvinna från Lunds Universitet.
Den boken hade förtjänsten att den gav konkreta tips som jag tror är mycket mera matnyttiga för de flesta av oss som redan åtminstone är lika teoretiskt kunniga i att njuta som amöbor och katter: hur man skulle skaffa sig förutsättningarna för att åtnjuta den middagsvila som Lin Yutang tog för given – att ge sig, eller snarare tillkämpa sig tid för att njuta. Att man t ex bör sätta sig (eller rentav lägga sig) bekvämt ned och tänka efter om man vinner så mycket på att arbeta över en timma om dagen för att ha råd att ha en bil som sparar en halvtimma dagligen i restid, t ex. Bodil Jönsson, som kom med en hel del tips i detta stycke har sedermera blivit anklagad för storhetsvansinne, ty hon var inte gammal, eller kines, eller ens filosof. Möjligen var det bilindustrin som låg bakom den kampanjen mot Jönsson.
På bilden anklagar bilindustrins ut-
sända agenter Bodil Jönsson
för storhetsvansinne, alternativt
ekonomiskt sabotage ▼
Nåväl, men livet består, alltsedan Adam och
Eva pga diverse hyss jagades ur Paradiset, ej enbart av
njutningar. Vilken plats har idag njutningen
bland den moderna människans aktiviteter? Se nedanstående uttömmande diagram:
Och
vari består den moderna människans njutningar?
Låt
oss alltså sammanfatta:
Som
alla vet så är det pengarna som bestämmer i vårt samhälle. (Glömde jag att
nämna det?) Det är inget nytt, det nya är möjligen att de gör det mera
konsekvent och aggressivt än någonsin och att de nu mera energiskt än någonsin
intalar oss att det är jättebra att det är så. Aldrig tidigare har t ex
skolungar behövt lära sig handla med aktier.
De
flesta av oss har inte pengar (eller aktier) nog och måste därför arbeta åt
dem som har det.
När
vi arbetar vill dessa (som har det) att vi i största mån skall avstå från
njutningar som på något sätt skulle sänka produktivitet, produktion och,
framför allt, deras intäkter. Vi skall därför ha så lite makt och
inflytande och lön som möjligt när vi arbetar. Om vi någon gång t ex pga
sjukdom, ålderdom eller trötthet förhindras från att arbeta så förväntas
vi känna oss värdelösa och på rymmen. Det var ju målet för uppfostran (se
ovan!). Det lyckas vi också ofta med.
Som
arbetande skall vi avstå från all makt och egna ambitioner. Som
konsumenter skall vi sedan på den fritid, som skall vara så kort som möjligt,
köpa tillbaka det liv vi gett ut, nu i form varor och tjänster. Då vi inte
arbetar skall vi njuta så mycket som möjligt men i formen av konsumtion av
varor och tjänster som går att göra pengar på. Härigenom flås vi två gånger.
Samma ideologi som talar om för oss att det är bättre ju mindre vi har
att säga till om under arbetstid är samtidigt beredd att slåss in i döden för
vår suveränitet som konsumenter.
Överallt
uppmanas vi till sådana njutningar - från Sköna Söndag, Packat och Klart,
Svenska Hem, dagstidningarnas sistasidor, vinspalter, matmässor och nöjesannonser
etc. Men ju mer vi njuter på detta sätt, desto mera tid måste vi lägga på
att arbeta ihop medel för det och desto mera måste vi jäkta för att hinna
njuta av livet på fritiden.
Det
finns folk som lägger ned så mycket arbete på att jäkta från den ena
njutningen till den andra att de inte hinner med själva njutningarna. Man bör
därför inte lägga in mer än ett visst antal varje dag. Många jäktar på
detta sätt eftersom de har hört att livet är kort och att det gäller att
passa på medan man lever. Jag kan meddela att detta sannolikt är en vanföreställning.
Jag har nämligen aldrig hört någon avliden beklaga sig över att han/hon inte
hunnit njuta eller roa sig tillräckligt. Hur som helst kommer man ändå ha
mycket ogjort när man dör. Det är bara barn och ungdom som tror att de skall
hinna göra rubbet, ty de tror att livet är långt.
Den
största och mest raffinerade njutning vi kan hänge oss åt är således att göra
tvärtom: att undvika allt arbete
som inte ger oss tillfredsställelse, frihet, inflytande
mening, tid och möjlighet att ha roligt när vi arbetar. Och i gengäld
iaktta största möjliga skepsis mot sådana njutningar som utbjudes som varor
och tjänster när vi är lediga. Att tillåta oss att ha precis så tråkigt vi
önskar på vår fritid. Den största
tjänst vi kan göra nästa generation - vi själva är nog redan
tillspillogivna - är att lära den detta. Fast
det kan vara svårt. Det första momentet , att undvika tråkigt arbete, kan den
kanske låta sig övertygas om - men det andra, att våga ha tråkigt och att
inte låta sig förföras av kommersiellt torgförda njutningar, där arbetar
uppfostrargenerationen mot starka krafter. Det rekommenderas i svåra fall samma
ekonomiska recept som man nu under ett decennium använt i den offentliga
sektorn - att först skära ner inkomsterna och därefter skylla på pengabrist.
Många av oss kanske rentav har den fördelen att de inte behöver skära ned
inkomsterna för att kunna skylla på pengabrist, vad vet jag.
Det
är naturligt att läsaren, efter en sådan rekommendation i gengäld efterlyser
någon form av anvisningar från författaren om lämpliga, icke
kostnadsdrivande njutningar, i princip tillgängliga för unga och gamla, sjuka
och friska, ensamma som omsvärmade och som inte ställer alltför höga krav på
utövaren ekonomiskt, socialt eller medicinskt (vilket t ex genast exkluderar
ballongflygning, Himalayafärder, hummermiddagar, ostron och skörlevnad med
undersköna hollywoodstjärnor). Det är dock med stor tvekan jag frångår
principen om strikt vetenskaplighet och avslutar med nedanstående
tabell, som inte
ger anspråk på fullständighet, men som ändå ger en indikation på den
riktning mina personliga tankar går:
Den första titten ut genom fönstret på morgonen. |
Musik. |
Morgontidningen |
Gräs, kissa utomhus |
Regn efter långvarig torka |
Sol efter långvarigt regn |
Vara snäll |
Träffa gamla bekanta. |
Träffa nya bekanta. |
Lövsprickning |
Årstidernas växlingar |
Klappa en katt |
En bra gammal bok som man hittar. |
En ny bok som man inte läst. |
Morgonkaffet |
Ryggskott som släpper |
Bekväma skor |
Att begripa något nytt |